jobbigt

bilden

Jag tömde precis mobilen på bilder till datorn och insåg att jag tog ett kort på Vidar bara max 30 minuter innan han slutade att andas. Jag fick en stor klump i magen när jag såg bilden, kom ihåg att jag tänkte att han såg så fridfull ut så jag tog kort...jo tjena :-(

Det är jobbigt att hela tiden gå med en klump i halsen, att hela tiden vara rädd och att hela tiden vara beredd på det värsta. Min kurator som jag träffar en gång i veckan nu sa förra veckan "ja du, jag är lite handfallen just nu...jag vet inte hur jag ska hjälpa dig idag". Hon är bra, ställer bra frågor och får mig att tänka och försöka ändra tankebanor, men med mitt totala katastroftänk just nu, där kände till och med hon sig vilsen.

Det var en fruktansvärt jobbig upplevelse det där. Vi hade sådan enorm tur, älskade goaste unge liksom! Jag skulle inte fixa att mista honom, jag gör inte det! Är så fruktansvärt rädd att förlora honom att jag känner mig mest bara ledsen när jag tittar på honom, det gör liksom ont av all rädsla! Samtidigt VET jag ju att jag inte kan tänka så. JUST NU mår han bra och JUST NU är han hos mig och JUST NU kan jag pussa dem där tjocka kinderna och bara drunkna i all kärlek jag känner för denna lilla människa! Så varför låta rädslan förstöra mitt JUST NU?

Jag älskar denna lilla pojke så gränslöst mycket....